lördag 22 mars 2014

Avslutande blogginlägg

Under kursens första hälft diskuterade vi några nya begrepp, som remediering och iscensättning. Över lag kändes det inte direkt som att vi diskuterade något nytt eller häpnadsväckande, utan snarare som att vi satte ord på sådant vi redan visste. Det kanske inte låter så spännande, men jag tror verkligen att det är viktigt att teoretisera kring sådant som vi redan tror oss veta. Jag känner att jag, utöver att ha lärt mig några nya begrepp, har fått med mig nya tankesätt och sätt att betrakta min omvärld. Ett exempel på detta är Gert Z Nordströms begrepp ”iscensättningar”. Att nyhetsbyråer väljer att iscensätta nyheter på olika sätt kanske inte kändes som någon nyhet, men genom att få arbeta med det själv och undersöka fenomenet genom gestaltning, fick jag verkligen upp ögonen för hur nyheter faktiskt skapas.

Även diskussionerna kring mediering fick mig att tänka på nya sätt. Särskilt intressant tyckte jag att diskussionen kring hypermediering och direkt mediering var. Jag kunde relatera mycket till min barndoms (och även nutida) tv-och datorspelande. Här kändes det som att de nya begreppen kring mediering hjälpte mig att tänka mer strukturerat. Om jag nu funderar över eller diskuterar exempelvis fenomenet ”virtual reality”, känner jag att begreppet ”direkt mediering” är till stor hjälp.


Kursens gestaltningsdel utgick från temat ”mapping”. Det vi skulle kartlägga var en plats till vilken vi hade en stark relation. Vi fick även nya assignments varje vecka, som fick oss att utforska platsen från olika håll.

Just att gestaltningsarbetet var så styrt, var det som jag upplevde som den största förändringen jämfört med tidigare gestaltningsarbeten. Det kändes bra att få prova på att arbeta med lite fler ramar än tidigare, för att känna på vilka för- och nackdelar som finns med detta. Spontant skulle jag säga att en friare form på arbetet fungerar bättre om man känner sig motiverad och driven, samt har, eller skaffar sig, en egen idé om vad man vill arbeta med. En mer styrd arbetsform passar bättre för den som kanske inte känner sig särskilt motiverad från början, eller känner sig förvirrad och har svårt att hitta en idé. Som blivande lärare känner jag att det är viktigt att ha koll på hur mina elevers frihet påverkar deras motivation och nyfikenhet. Det optimala i många situationer tror jag är att ge eleverna ramar, men vara öppen med att ramarna får brytas och frångås, om det är i den riktningen gestaltningsprocessen tar en. Så känner jag att det har varit under denna kurs. Vi har fått ramar och riktlinjer, men det är inte direkt som att någon har pekat med hela handen och tvingat oss att göra något specifikt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar