Kursen har kretsat mycket kring att vi själva fått prova på att utforma assignments, samt kring reflektioner ur ett didaktiskt perspektiv. Större delen av kursen har vi arbetat i par, som har fungerat ungefär som miniatyrvarianter av lärarlag. Vi har under kursens gång haft en del gästföreläsare, som hållit i workshops kring konstteori och bildanalys.
Jag känner att denna kurs har varit en bra förberedelse för vår kommande VFU, då vi har fått prova på att utforma uppgifter och reflektera kring dem i en trygg miljö. Detta har gjort att vi har fått lite bättre koll på vilka slags uppgifter som fungerar bra, och lärt oss av våra misstag när uppgifter har fungerat dåligt.
Kursen avslutades med en inlämningsuppgift som gick ut på att vi dels skulle skriva en övergripande planering av en gymnasiekurs, och dels en mer detaljerad planering av en bildlektion. Denna uppgift följde samma mönster som tidigare delar i kursen, på så vis att vi fick prova på att ta beslut som en yrkesverksam lärare tar, utan att behöva vara rädda för konsekvenserna. Ungefär som när en blivande pilot lär sig flyga i en flygsimulator.
När alla hade skrivit klart sina inlämningsuppgifter lades de upp i en gemensam mapp, så att alla fick tillgång till dem. Det var intressant att se vad de andra hade valt att fokusera på, och då uppgiften handlade om att planera bildlektioner, fick jag även många tips på bra uppgifter och tankesätt som jag kan ha nytta av som blivande lärare.
Nu blir det VFU, pedagogen och sommarlov, så vi ses kanske inte på ett tag. Ha det gött!
fredag 22 mars 2013
tisdag 12 mars 2013
Veckoreflektion v.10
Veckan inleddes med en föreläsning om Vygotskijs bok Fantasi och kreativitet i barndomen. Även om det var ganska länge sedan vi läste den boken, kändes det bra att få en sammanfattning av de tankar som presenteras i boken. Repetition sägs ju dessutom vara kunskapens moder, så utan denna föreläsning hade jag kanske lättare glömt bort bokens innehåll, då jag inte äger den själv.
Just föreläsningsformen kändes dessutom som en frisk fläkt i sig. Det var längesedan jag var på en föreläsning, och trots att jag trivs väldigt bra med seminarier och samtal, kan det vara skönt att bryta av med lite katederundervisning med jämna mellanrum.
Assignments kom och gick som vanligt, och mina tankar kring dessa kan läsas i föregående inlägg.
Under fredagen hölls två sokratiska samtal. Det kändes som att båda samtalen nådde filosofiska höjder, och jag tyckte personligen att diskussionerna blev väldigt intressanta. Vi nådde inte direkt några svar på de frågor vi ställde oss, men vi formulerade många nya frågor. Ett av samtalen handlade om ett verk av Banksy, och diskussionen kring detta ledde in på huruvida graffiti bör legaliseras eller ej. Vi lyckades även knyta an detta till vårt framtida yrke, och diskuterade problem man kan stöta på som lärare, om man väljer att diskutera allt för kontroversiella ämnen med sina elever. Däribland kritik från föräldrar och skolledning. Det var intressant att höra allas tankar kring hur man som lärare kan handskas med detta.
Det andra samtalet, om än inte lika knutet till vår framtida yrkesroll, var minst lika intressant. Här diskuterades reinkarnation och hur vi ser på olika varelsers livsvärde, utfirån en kort film vi hade sett tidigare. Det känns som att vi börjar vänja oss lite vid den sokratiska samtalsformen, och som att vi snabbare än innan kan nå de intressanta frågorna hos ett ämne.
Just föreläsningsformen kändes dessutom som en frisk fläkt i sig. Det var längesedan jag var på en föreläsning, och trots att jag trivs väldigt bra med seminarier och samtal, kan det vara skönt att bryta av med lite katederundervisning med jämna mellanrum.
Assignments kom och gick som vanligt, och mina tankar kring dessa kan läsas i föregående inlägg.
Under fredagen hölls två sokratiska samtal. Det kändes som att båda samtalen nådde filosofiska höjder, och jag tyckte personligen att diskussionerna blev väldigt intressanta. Vi nådde inte direkt några svar på de frågor vi ställde oss, men vi formulerade många nya frågor. Ett av samtalen handlade om ett verk av Banksy, och diskussionen kring detta ledde in på huruvida graffiti bör legaliseras eller ej. Vi lyckades även knyta an detta till vårt framtida yrke, och diskuterade problem man kan stöta på som lärare, om man väljer att diskutera allt för kontroversiella ämnen med sina elever. Däribland kritik från föräldrar och skolledning. Det var intressant att höra allas tankar kring hur man som lärare kan handskas med detta.
Det andra samtalet, om än inte lika knutet till vår framtida yrkesroll, var minst lika intressant. Här diskuterades reinkarnation och hur vi ser på olika varelsers livsvärde, utfirån en kort film vi hade sett tidigare. Det känns som att vi börjar vänja oss lite vid den sokratiska samtalsformen, och som att vi snabbare än innan kan nå de intressanta frågorna hos ett ämne.
måndag 11 mars 2013
Didaktisk reflektion kring assignment #5
Assignment som vi gav:
"Gå på en konstutställning/galleri. Välj ett verk, och gör en parafras av det."
Vi hade inte direkt några dolda tankar eller invecklade anledningar med detta assignment. Vi tänkte helt enkelt att det var ett sätt att få folk att gå på konstutställning. Genom att låta mottagarna göra en parafras av ett verk, tänkte vi att de skulle behöva studera verket närmre, och verkligen tänka kring dess innebörd, på ett sätt som man kanske inte alltid gör när man bara går på en utställning och tar in en hel massa verk på kort tid. Detta känns det som att vi lyckades med, då man i båda parafraserna ser att skaparna har tolkat känslor eller innebörder hos originalverken, för att uttrycka dem eller vrida på dem i sina egna verk.
Båda mottagarna gjorde parafrasen i tvådimensionell bild. Dock var inte båda originalverken tvådimensionella bilder, vilket jag tänker tyder på att mottagarna inte kände sig tvingade att hålla sig till samma material och teknik som ursprungsverken. Det känns bra.
Assignment som vi fick:
"Skapa ett fysiskt blomsterarrangemang utan att använda "riktiga" blommor.
"Gå på en konstutställning/galleri. Välj ett verk, och gör en parafras av det."
Vi hade inte direkt några dolda tankar eller invecklade anledningar med detta assignment. Vi tänkte helt enkelt att det var ett sätt att få folk att gå på konstutställning. Genom att låta mottagarna göra en parafras av ett verk, tänkte vi att de skulle behöva studera verket närmre, och verkligen tänka kring dess innebörd, på ett sätt som man kanske inte alltid gör när man bara går på en utställning och tar in en hel massa verk på kort tid. Detta känns det som att vi lyckades med, då man i båda parafraserna ser att skaparna har tolkat känslor eller innebörder hos originalverken, för att uttrycka dem eller vrida på dem i sina egna verk.
Båda mottagarna gjorde parafrasen i tvådimensionell bild. Dock var inte båda originalverken tvådimensionella bilder, vilket jag tänker tyder på att mottagarna inte kände sig tvingade att hålla sig till samma material och teknik som ursprungsverken. Det känns bra.
Assignment som vi fick:
"Skapa ett fysiskt blomsterarrangemang utan att använda "riktiga" blommor.
Tänk på vad du har för material runt dig.
Dokumentera hela processen med foto.
När ditt arrangemang är färdigt: placera ditt arrangemang på en väl vald plats.
Lägg upp ett bildkollage utav processfotona, samt en bild på arrangemanget vid den valda platsen."
Jag känner att jag kanske började från fel håll med detta assignment. Jag började med att försöka tänka ut en plats, där något som jag hade runt mig skulle passa. Jag ville använda material som jag hade i min lägenhet, och då jag inte har särskilt mycket att jobba med i min lägenhet (då jag inte gillar att ha massa grejer hemma), fick det bli papper som skulle återvinnas. Platsen för arrangemanget fick bli återvinningscentralen.
Då jag började från detta håll, blev det så att jag helt enkelt tog vad jag hade och gjorde vad jag skulle, utan att egentligen reflektera särskilt noga över det. Därför känner jag nu i efterhand att jag borde börjat med en tanke eller ett koncept, och sedan försökt lösa materialfrågan senare. Jag har i alla fall dragit lärdom av det.
torsdag 7 mars 2013
Veckoreflektion v.9
Denna veckoreflektion blir ganska kortfattad, då vecka nio innehöll mer skidåkning än skolarbete för min del. Torsdag förmiddag var faktiskt den enda tid jag ägnade åt skolarbete. Under torsdagen höll Camilla en genomgång av den didaktikuppgift som kommer att avsluta denna kurs. Vi ägnade mest tiden åt att bena ut några små oklarheter i uppgiften, och jag känner att jag fick lite bättre koll på vad som förväntas av mig. När vi kände att vi hade förstått uppgiften satt vi mest och pratade om annat. VFU exempelvis, som står runt hörnet. Jag tror att vi alla känner oss lite nervösa inför att hålla i våra första lektioner, men det kommer säkert att bli väldigt roligt och lärorikt.
Över och ut.
Över och ut.
onsdag 6 mars 2013
måndag 4 mars 2013
Didaktisk reflektion, Assignment #4
Den assignment vi utförde:
Gör en framsida med måtten 110x178 mm (standardmått för en pocketbok) till boktiteln ”Bortom Ingolias gränser”. Framsidan ska vara tecknad eller målad och får (om så önskas) bearbetas i valfritt bildbehandlingsprogram.
Till er hjälp får ni texten på bokens baksida:
”Swiorack styr folket med järnhand och hans ögon är ständigt vakande. Om ingen lyckas finna kärnan till godhet, går riket som en gång var grönskade och fridfullt långsamt sitt öde till mötes. Förfallet har redan börjat och tiden börjar bli knapp. Många liv har skördats i ett förgäves sökande efter kärnan till godhet. Bekymret är att ingen egentligen vet hur den ser ut eller var den finns. Detta är berättelsen om den unge Elores sökande efter kärnan till godhet – en resa som ska komma att bli långt ifrån vad hon väntat sig.”
Jag valde att göra en akrylmålning föreställande en krokig väg, där en person står vid vägens början, på väg att börja gå längs vägen. I bilden finns även en hök, vars öga jag valde att markera. Jag hoppas att betraktarens blick skall dras dels till personen på vägen, och dels till hökens öga. Hökens blick symboliserar Swioracks ständigt vakande ögon, och personen och vägen symboliserar sökandet efter något, i det här fallet godheten.
Jag gillade verkligen uppgiften. Dels för att jag hade väldigt roligt när jag genomförde den, och dels för att den kändes som en relevant uppgift för att öva sin kommunikativa förmåga. För en gymnasieelev som exempelvis vill bli illustratör, ger en uppgift av detta slag en möjlighet att öva kunskaper som kommer att krävas av branschen, som att kunna skapa en bild som representerar och förmedlar något ur exempelvis en text.
Just att skapa något baserat på en text tyckte jag var väldigt roligt, vilket ledde till att jag blev motiverad. Jag satt ett tag och klurade på hur jag skulle få bilden att vara relevant för texten, och uttrycka en liknande stämning som den jag fick av att läsa texten, samtidigt som den skulle fungera rent kompositionärt och färgmässigt.
Jag tyckte även det var intressant att min och Elias slutprodukt blev så väldigt lika. Båda innehåller en gul, slingrande väg mot en grön bakgrund, där en individ står mitt på vägen. Båda bilderna innehåller även någon form av vakande ögon. Något i texten kanske fick oss att fantisera i precis samma banor.
Den assignment vi formulerade:
1. Gå ut i ditt närområde och fotografera intressanta detaljer
2. Skapa en bild där du använder minst tre av dina foton
3. Skriv en kort reflektion om bilden
2. Skapa en bild där du använder minst tre av dina foton
3. Skriv en kort reflektion om bilden
Utfallet av uppgiften blev ungefär så som jag hade förväntat mig. Båda slutprodukterna var kollage där detaljerna från fotografierna hade använts.
Jag tänker att en uppgift av detta slag fungerar bäst som en avspark i ett gestaltningsarbete eller någon annan form av större skapande process. Just för att det ofta kan vara svårt att komma igång över huvud taget, när man bara står med massa funderingar, kan det vara bra att komma igång med någon form av skapande. Genom denna uppgift hoppades vi kunna visa att man kan hitta inspiration till skapande på ställen man kanske inte förväntade sig.
Jag funderar över om vi begränsade uppgiften genom att använda formuleringen "där du använder...", eftersom båda bilderna blev kollage. Antingen kände båda bildskaparna att de ville arbeta med kollage, eller så tolkade de uppgiften som att de skulle göra ett kollage. Kanske genom att i stället formulera uppgiften "där du utgår från..." kunde vi öppnat upp för fler tolkningar, där fotografierna inte nödvändigtvis skulle vara direkt närvarande i slutprodukten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


